Gör så oerhört ont att veta att du inte haft det bra då du varit ifrån mig varannan vecka. Att jag lyssnade och trodde på familjerättens skit snack.
Jag ville inte att Eliin skulle vara hos sin pappa varannan vecka helt plötsligt efter att bara varit med mig i ett år. Hon visste inte ens vem han var. Tog han droger? De sa att jag inte hade några som grunder till detta så det var så här det skulle vara. De tyckte inte om att det var bra att hon skulle bo 2 dagar åt gången till en början. Eller var det han som pratade omkull alla. Ja så måste det har varit. Jag var för svag. Så hux flux från att haft henne själv i ett års tid blir hon boende hos sin pappa varannan vecka. Mitt hjärta värker. Hur tänkte hon? Saknade hon mig? Var hon för liten för att sakna? För mig var det hemskt! Som hundra knivar i kroppen hela den tiden hon inte var med mig. Hon blir större och börjar gråta varje gång hon skulle dit. Försöker prata med han men det är omöjligt. Det var jag som var sjuk i huvudet. Ringde familjerätten. Gjorde en oros anmälan till socialen. Då jag hört från hans andra barn att han tar droger. Utredningen blir nedlagd. Efter ett samtal med honom då han säger att det inte stämmer. Om det här inte stämmer, är du orolig för något annat? Jag svarar nej o det blir nedlagt. Eh va? Idag använder de det mot mig. Att jag då sa att jag inte var orolig. Om man gör en oros anmälan är man väl orolig eller?????? Fan blir så arg! Men tror att de inte heller orkade bråka med honom. Ingen gör det. Jo jag idag!!!
Så livet fortsatte med att hon grät sig till sömns kvällen innan det var dags att åka till sin pappa. Skulle jag ha sagt stopp här? Jo säkert. Men jag kunde inte. Vågade inte. Hallå det är mitt barn! Men det gick liksom inte att prata med honom. Utan hot så fort jag ville ändra på något. Sen kommer samtalet som fick allt att vända. Idag bor Eliin bara med mig. Men det är inte klart än. Vi väntar på en huvudförhandling. Tänk om hon ska bli utsatt för otrygghet igen? Inte bli sedd? Inte få den omvårdnad ett barn ska få? Jag är livrädd!!! Idag är Eliin en helt annan tjej än var hon var för ett halv år sen. Hon är glad. Sover alla nätter tryggt. Snäll. Lugn. Min älskade prinsessa ska göra allt för dig! Allt och lite till. Önskar att myndigheter och det svenska rättssystemet gör det samma. Som mamma mår jag skit att jag inte vågade innan. Men det är inte lätt när man inte får hjälp. Försökte iallafall. Det har varit en riktig storm det jag gått igenom hittills. Många gånger jag trott han haft rätt. Men det gäller att hålla i sig hårt när det blåser som värst. Blir starkare för varje dag som går. Jag ger mig inte! Inte när det gäller mina barn.
Jag är en krigarinna!
